Ja, evighetsmaskinen fortsätter.
Fabio/Ceasar har fortfarande inte stänkt något bläck på pappret, även om det på den fronten alltid sett "ljust" ut. Nu verkar det även vara aktuellt med ytterligare en brasse enligt lokal- och rikspress. Vilket det alltså inte alls varit fram tills nu. Spontant känns det som att innan något är påskrivet skulle man lika gärna kunna säga "krackelibrankelfnatt", eftersom saker och ting förändras in absurdum från dag till dag. Elm? ljust, mörkt, ljust, mörkt, ljust...
Frustration är det som ligger bakom min bitterhet. Frustration över att inte ha kontroll eller insyn i det man följer nogrannare och med mer hjärta än någonting annat här i livet. En supporters eviga förbannelse. Fast om sanningen ska fram så tror jag inte att jag skulle vilja ha det any other way.
Till sist, den eviga frågan: Dawkins... why, oh why?
2006-01-11
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar