Då var det officiellt. Superbrassen kommer på provträning. Ari da Silva Ferreira.
I ett tidigare inlägg skrev jag att det är väldigt, väldigt osannolikt att Ferreira kommer att spela i KFF. Nu är jag beredd att revidera, men forfarande ger jag inte scenariot mer än 50%. Att besluta hurvida man värvar eller inte tror jag är ett oerhört svårt beslut att ta. Det första man som supporter känner är VÄRVA, VÄRVA, VÄRVA!!! Men oj vad mycket att ta hänsyn till.
De två största knutarna att reda ut är den ekonomiska biten samt icke-EU-faktorn. Avgående Bogefors sa från början att det kändes som att det skulle gå att lösa brassen ekonomiskt. Senare visade det sig att så inte var fallet. Berodde det på att priset oväntat gick upp? Eller berodde det på missberäkningar? Kanske kalla fötter? I dagsläget spelar det i och för sig ingen roll. Nanne vill ha honom. Jag tror att om det bara berodde på priset så skulle affären bli av. Så känns det i alla fall i ryggmärgen. Men det som kan stjälpa en affär är faktumet att vi då sitter på får många, för bra icke-EU-spelare.
Hur kommer man agera? Vila en brasse/kosovan per match? Eller kommer man möjligen låna ut en spelare till en superettanklubb? Njae, det sistnämnda tro jag inte kommer hända, då man vid avstängningar och skador säkert vill få tillgång till "reserven". Mer troligt är att låta dagsformen avgöra vem som får skåda matchen från läktaren.
Vem är då brassen? Han är marginellt längre än Dedé och marginellt lättare. Han väger nära 10 kg mer än närmste anfallare som idag finns i truppen. Teknisk, stark... det kanske räcker där. Vi vet at vi vill ha honom. De närmsta två veckorna kommer att gå ut på att beskåda de båda vågskålarna för att till slut fatta ett beslut. Om Bogefors vill "go out with a boom!" så vet han vad hanska göra.
Ps. Skulle det bli så att Oliver Cabrera på ett direkt och aktivt sätt ser till att framgångsrikt förhandla med Ferreiras brasilianska klubb så det leder till affär, kommer jag klenmodigt kovända och i denna blogg publicera en egenkomponerad dikt, på rim, i mannens ära!
Än är det långt kvar dock...
2006-02-14
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar