Wake up call...

Jaha. Dags att vakna. Både för den här bloggen och för KFF.

Det kändes väl ok fram tills 1-0-målet. På något vis kändes det som man börjar den här säsongen precis där man slutade den förra. Framförallt åskådarledes. Man påmindes snabbt om vilken skillnad det är att vara supporter under säsong jämfort med off-season. Även på plan kändes mycket igen. Cesar kommer runt på kanten. Vi är tunga i mitten. Vi passar snabbt. Men efter att det etablerats att IFK kommer ligga lågt med sin backlinje verkar all hyffsad tillstymmelse till offensiv kraft och vilja vara som bortblåst.

Backlinjen kändes skakig och Wastå också. Bollar passades metersnett och det verkade som om benen var besatta av karg vinter (här drar jag alltså en parallell till det bistra vädret på den bistraste av arenor - Ullevi). Bottennapp!

Jag tror att hanteringen av motgångar för KFF i år kommer se lite annorlunda ut än tidigare. Favoritskapet får ses som anledning till det. Dessutom hoppas jag att backlinjen får sin act together för utan den kan vi inte vända några negativa trender...

Nåja. Nu börjar säsongen nästa helg på rikitigt och vi får hoppas att det då ser annorlunda ut.

Mer försäsongssnack och tippande kommer under veckan.

PS. Heder till IFK Göteborg.