Sakta i backarna

Efter att ha smält Halmstad-matchen i ungefär ett dygn har nu tankarna samlat sig. Synapserna har främst haft problem i att komma till insikt om hur bra KFF presterat. Å ena sidan vann vi årets tuffaste match, den borta mot AIK. Vi ägde också en hel halvlek borta mot HBK. Å andra sidan spelade vi bara 2-2 mot ett superettangäng från Bromma och kollapsade kollektivt i andra halvlek på Örjans Vall. Slutsats? Den saknas.

Jag tror det är viktigt att poängtera att det har varit en fullt godkänd inledning på allsvenskan 2007. Den har inte varit stabil, men dock godkänd. Jag återkommer hela tiden till faktumet att det är just tillfälligheter som har skapat oredan. Visst hade vi problem att komma igenom mot BP men vi kom igenom tillräckligt många gånger för att skapa 15 avslut. Hade det inte varit för den där sista nybörjartur-sparken hade ingen efter slutsignalen börjat analyserat vad som inte fungerar. Ingen i truppen hade heller grubblat förundrande. Hade det inte varit för den konstiga situationen vid 1-0 målet i Halmstad så hade truppen säkert varit stabilare i andra. Och trots kollapsen hade vi tre stycken riktigt bra chanser att sätta en kvittering. Om, om, om... Det spelar ju egentligen ingen roll längre.

Jag antar att slutsaten blir att KFF inte ska börja om från "ruta ett", utan fortsätta ungefär som vi gjort hittills. Vi behöver möjligen fundera över våra fasta situationer och varför defensiven stundom strular.

Allsvenskan går ruskigt fort nu... Närmast Djurgården.