Ett steg i sidled

Jag börjar så smått fundera över nästa säsong. Hur ska vi egentligen kunna toppa säsongen 2005? Jag tror att ett steg i sidled skulle vara ett steg framåt. För visst kommer spelarna känna att de har presterat max? Eller? Kommer isåfall spelarnas motivation bytas ut mot prestationsångest? Många frågetecken här men det är meningen. Skillnaden mellan tredjeplatsen och bottenträsket är inte större än de poäng man lyckas kriga sig till när man egentligen inte förtjänar dem.

Jag känner viss ångest över detta just nu, troligt är dock att när Nanne och Bogefors har förnyat med några nya spännande spelare, kommer min (och spelarnas?) ångest bytas ut mot nyfikenhet och förväntan. Det är iallafall min förhoppning.